fredag

allt går på rutin. dagarna är enformiga. jag ligger i sängen, äter överkokta snabbnudlar till middag klockan tre eller fyra. drömde att mamma dog inatt. att hon slutade äta och tvingade sig själv att springa runt kvarteret om och om igen, varje dag, tvångsmässigt. att jag till slut fann henne liggandes på marken, utmattad och slut och bar henne. den lilla lilla kroppen som knappt vägde någonting längre men som luktade som mamma alltid gjort. bar henne och försökte rädda men det gick inte.

jag är trött på rutinen och enformigheten. jag försöker väcka mig själv, för att komma igång och LEVA. det  känns som att jag slösar bort tiden. slösar bort mig själv. den här tomheten och ledsamheten. står inte ut.
jag vet att det skulle kännas bättre om jag gjorde någonting, men jag har vill inte, orkar inte. väntar bara på att det ska gå över, men det vet jag ju att det inte kommer att göra. om jag inte "tar tag i mig själv". men hur gör man det.

ångrar idag att jag köpte rostbröd igår. känns som att det ligger där i frysen och HÅNAR