I mitt hem ligger det ihopknögglade pappersbitar överallt.
För min katt älskar ihopknögglade pappersbitar.
Dessvärre tröttnar hon på dem rätt fort, och vill ha en ny.
Då får man helt enkelt göra en ny.
Och gör man det, och kastar iväg den en bit blir hon alldeles överlycklig.
Det är som att en helt ny värld öppnar sig för henne när hon får syn på den där färska pappersbiten.
Bara hon hör ljudet när man river av pappret lyser ögonen upp.
Och hon bara vet hur rolig den där pappersbiten kommer vara att leka med.
Tills hon tröttnar på den.
Och man gör en ny.
Ibland är jag avundsjuk på min katt.
torsdag 5 maj 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar